Oroa dig inte, med snabb behandling och diagnos kan du få ett bra liv.

Ju förr du får behandling desto bättre. Här kan du läsa mer om symtomen,
din rätt att få behandling och diagnos, möjliga konsekvenser och orsaker. Du får
många värdefulla tips på vägen till ett bättre mående.

Misstänker du att du har endometrios?

Känner du igen symptomen?

Det är vanligt att ha ett eller flera av de här besvären om du har endometrios.
De kan variera från person till person.

• Du har längre och rikligare mens än de flesta.

• Du får mycket ont när du har mens och vanliga              smärtlindrande tabletter (Ibuprofen och Paracetamol)        hjälper inte.

Smärtan gör dig ofta blek, kallsvettig, illamående och      du vill helst sitta ihopkrupen.

• Du har problem med kissandet, särskilt vid mens. Ofta i  form av trängningar och att du måste gå och kissa ofta,      även när du inte har mens. Du får ibland gå upp och          kissa på natten.

• Du har ibland symtom som liknar urinvägsinfektion som  ger utslag på urinsticka men utan att man hittar bakterier i urinen.

• Du har symtom från tarmen som till exempel diarré eller förstoppning, ibland omväxlande. Ofta värre under mensen. Då gör det ofta ont när du bajsar, ibland så du inte kan bajsa under mensen.

• Du har symtom från tarmen som till exempel liknar          irritabel tarm IBS (Irritable Bowel Syndrome), och har      kanske redan fått den diagnosen av sjukvården. 

• Det gör ont när du kissar eller bajsar.

Du har blod i kisset eller bajset i samband med mens.

 Du känner dig allmänt sjuk, trött, illamående och            har ibland lätt feber.

Du känner en strålande smärta ut i benen. 

• Du får allt oftare ont i magen, även när du inte har mens.

• Du har smärtor långt in i slidan och i magen när du har     slidsamlag.

 

Vad är endometrios?

Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen i kroppen än inuti
livmodern. Det leder till inflammationer som orsakar smärta. De vanligaste ställena är på:

• Bukhinnan i nedre delen av magen

• Utsidan av livmodern

• Äggstockarna eller vid äggledarna

• Urinblåsan

• Ändtarmen

• Området mellan slidan och ändtarmen

                                          Stoppa mensen

                                                         Vid varje menstruation utsöndras östrogen i                                                               kroppen vilket driver på sjukdomsförloppet vid                                                           endometrios. Därför börjar alltid behandlingen                                                           med att stoppa mensen.

Vart ska du vända dig?

Känner du igen symtomen är det viktigt att du går till en läkare – som är kunnig
inom endometrios – och får en noggrann undersökning. Diskutera de symtom du har.
Om ni misstänker endometrios kommer du att erbjudas behandling i form av till
exempel p-piller, som ett första steg för att stoppa mensen. Om du inte får behandling 
kan din endometrios utvecklas och få allvarliga följder. Ju förr du får behandling
desto bättre.

Du kan läsa mer om det längre ner under rubriken ”Möjliga konsekvenser”.

Först utredning

Först får du träffa en läkare och beskriva dina symtom. I ett senare skede kan du
komma att bli undersökt med vaginalt ultraljud. Enda sättet att säkerställa rätt diagnos 
idag är genom en titthålsoperation, en så kallad laparoskopi.

Vad finns det för behandling?

Om du har endometrios ska du få en kombination av smärtlindring
och hormonbehandling. Det är samma behandling som vid svår mensvärk.
Först får du pröva att ta receptfria smärtstillande läkemedel. Det är också vanligt
att få p-piller att ta varje dag eller enbart ett hormon som heter gestagen.
Hormonerna behandlar själva endometriosen och värktabletterna används för att
lindra smärtan.

Målet med behandlingen är att minska smärtan, kontrollera sjukdomens utveckling
och bevara möjligheten för dig att bli gravid i framtiden. Den kan göra stor skillnad
när det kommer till att förbättra livskvaliteten. Det finns olika sätt att behandla och
lindra symtomen men det finns inget botemedel. Vilken typ eller kombination av
behandlingar som fungerar bäst för just dig är något du måste diskutera med din läkare.
Om behandlingen inte hjälper måste ni fortsätta utredningen. Då kan det bli aktuellt att
operera bort endometriosen med hjälp av ytterligare en titthålsoperation, så kallad
laparoskopi. Ibland utförs den i samband med den diagnostiska titthålsoperationen.

Ett viktigt komplement till operation och medicinering är att du är lagom fysiskt aktiv 
och tränar. Då frigörs endorfiner som verkar smärtstillande. Tränar du dessutom
regelbundet så minskar nivån av östrogen i kroppen, vilket är ett av målen med
behandlingen mot endometrios.

Varför gör det så ont?

När det finns livmoderslemhinna även på andra
ställen i kroppen reagerar kroppens immunförsvar.
Det leder till inflammationer som orsakar smärta.

Viktigt med uppföljning av behandlingen

För att få kontroll på endometriosen, symtomen och dess utveckling, och för att ge dig bästa
möjliga livskvalitet är det mycket viktigt att behandlingen följs upp så snart som möjligt.
Om du inte får önskad effekt av behandlingen är det viktigt att din läkare går vidare med en
utredning för att kunna fastställa en diagnos.

Möjliga konsekvenser

Om du inte får behandling av din endometrios kan dina mens- och buksmärtor bli kroniska
och leda till mycket frånvaro från skolan, arbete och fritidsaktiviteter. Det är varken normalt
eller acceptabelt. Endometrios kan också leda till att du i framtiden får svårt att bli gravid,
och att risken för missfall ökar.

                                                    Prata mer om mens.

                                                                      Även om du pratar med kompisar och
                                                                      får reda på mycket via sociala medier 
                                                                      så är det bra att prata med en                                                                                  förälder eller annan vuxen. De har
                                                                      egna erfarenheter och vet massor.

                                                    
                                                                                         
Se filmen om mens >>

Vad orsakar endometrios?

Orsaken till endometrios är inte klarlagd, men bakåtriktad menstruation där mensblod går
via äggledarna ut i bukhålan kombinerat med ett immunförsvar som inte förmår att ta hand
om endometrieceller anses vara en av flera sannolika mekanismer. Endometrios är också till
viss del ärftligt, från båda föräldrarnas sida.

Dina rättigheter inom vården

Det finns inget annat sätt att ställa en endometriosdiagnos än med titthålsoperation, en så
kallad diagnostisk laparoskopi. Det är en dyr metod som används sparsamt, ofta efter att
olika behandlingsförsök misslyckats. Men du ska veta att när det finns en metod för att ställa
diagnos så är det landstingets skyldighet att erbjuda den. Det är en lagstiftad rättighet*. Att
du fortfarande är ett barn i juridisk mening, gör att du har extra stort skyddsvärde genom
Sveriges patientlag och genom FN:s Barnkonvention.

*Patientlag (2014:821)

Ta hjälp av en förälder eller annan vuxen

Du kan behöva stöd för att stå på dig inom vården, eftersom kunskapen om endometrios hos barn fortfarande är låg inom svensk hälso- och sjukvård. Ibland drar läkarna fel slutsatser av symtomen och tror att det är vanlig menssmärta, urinvägsinfektion (UVI), mag- och tarmproblem som till exempel irritabel tarm IBS (Irritable Bowel Syndrom)  eller något annat. 

Tyvärr händer det också att barn med endometrios blir misstrodda och att symtomen inte tas inte på allvar. Det kan bero på att smärta är individuellt och svårt att förstå vidden av. Därför råder vi dig att ta hjälp av en vuxen när det gäller att stå upp för dina rättigheter inom vården, din rätt till behandling och eventuell diagnos därefter. Om du kan söka vård utan hjälp av en förälder eller annan vuxen så har du rätt att göra det.

Skriv ut frågeformuläret
och fyll i tillsammans
med en vuxen

Läs om hur
det är att leva med
endometrios