När barn med endometrios får kontakt med vården börjar en lång och kämpig resa.

Barnen behöver tas på allvar och bemötas med respekt och omtanke.
Det behövs en fördjupad förståelse och kunskap kring hur skolan kan stötta
och bemöta drabbade elever. Skolsköterskan har möjlighet att hjälpa barnen
vidare i vården och tillsammans med elevhälsoteamet föra barnets talan mot
lärare och ledning på skolan samt vara en garant för att barnet inte blir ifrågasatt.
Det är viktigt att förstå att behandlingen mot endometrios innebär att man
provar sig fram och det kan ta lång tid innan man ser en förbättring. De här
barnen befinner sig i en utsatt situation och får inte bli pressade.

Behandling och bemötande

Uppmärksamma symtomen

Det första tecknet på endometrios är ofta svår mensvärk som börjar några dagar före
mensstart och är som värst under de första 2-3 dagarna av menstruationen. Smärtan
kan vara mycket intensiv med smärtutstrålning i rygg, underliv och ben. Genom en
noggrann anamnes med symtombeskrivning går det att tidigt identifiera personer som
sannolikt har endometrios.

Anamnesen bör innehålla:

• en strukturerad genomgång av symtom på endometrios såsom menssmärta, ägglossnings-
smärta, smärta och obehag från urinblåsan samt smärtor även djupt inne i slidan när det smärtar vid
tarmtömning och vaginalt samlag, cyklisk migrän.
• symtomdebut och frekvens
• nytillkomna symtom
• gradvis ökade symtom
• aktuell läkemedelsbehandling mot smärta
• aktuell hormonbehandling
• skolfrånvaro eller sjukfrånvaro
• fysisk aktivitetsnivå
• ärftlighet

Fråga om mensen

Idag lever många barn med svåra menssmärtor utan att omgivningen reagerar. Barn med
endometrios ska inte ha mens. När mensen upphör stoppas förloppet och endometriosen
bryter sannolikt inte ut. Vi ska inte vänta med behandling av endometrios tills den är
utvecklad, målet är att undvika sjukdomen genom rätt behandling i rätt tid. Därför måste
allmänläkare och barnläkare börja fråga om menssmärtor när barnen söker vård för oklar
buksmärta.

                                                   
                                                    En i varje skolklass.


                                                                       Var tionde flicka har, eller                                                                                         kommer att få, endometrios.

Undersökning och utredning

Om endometrios misstänks behövs en gynekologisk undersökning göras. Ibland kan 
undersökningen stärka misstanken på endometrios, men det är också viktig för att
utesluta andra orsaker till besvären. Den gynekologiska undersökningen kan behöva
kompletteras med vaginalt ultraljud. För att säkerställa rätt diagnos krävs en diagnostisk
laparoskopi.

Så behandlas endometrios

Grundläggande behandling
Den grundläggande behandlingen vid misstänkt eller verifierad endometrios är hormonella
preventivmedel och smärtstillande läkemedel av typen COX-hämmare och paracetamol.
Utöver denna behandling kan barn med svår menssmärta få smärtlindring med hjälp av
fysisk aktivitet, värme och TENS. Ofta behöver man pröva sig fram till vilken behandling
som passar patienten bäst. En kontakt med fysioterapeut kan då vara till god hjälp.

Hormonbehandling
Hormonbehandlingar dämpar aktiviteten i endometrioshärdarna och minskar symtomen.
I vissa fall kan de få endometriosen att läka ut. Smärtstillande läkemedel dämpar bara
symtomen. Främst används så kallade monofasiska kombinerade preventivmedel.
Graden av effekt och biverkningar styr den fortsatta behandlingen. För att säkerställa
och operera en utvecklad endometrios krävs en laparaskopi.

Mer stöd och multiprofessionella team
Personer med endometrios kan ha behov av stöd som innebär mer omfattande vård-
kontakter. Det gäller framförallt de personer där smärtorna blivit långvariga, mer eller
mindre dagliga och där påverkan på funktion och livskvalitet är stor. Multiprofessionella
team finns på flera orter i landet och kan till exempel bestå av gynekolog, smärtspecialist,
sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut, sexolog, kurator och psykolog. Vilka professioner
som ingår i teamen varierar utifrån lokala förutsättningar.

Bättre patientsäkerhet

För är att ge barnen med endometrios/misstänkt endometrios bästa möjliga patientsäkerhet
ger vi även följande råd till er inom hälso- och sjukvården och till barnen och deras föräldrar:

• Att varje barn, och barnets föräldrar, får tydlig information om hur långvarig smärta fungerar
och hur den påverkar både fysiskt och psykiskt.

• Att varje barn får ett team bestående av läkare med stor kunskap om endometrios,
smärtläkare, psykiatriker, fysioterapeut och kurator. Samtalsstöd är oerhört viktigt.
För patienter med diagnosen endometrios och/eller neuropsykiatrisk diagnos bör även 
BUP/psykiatrin samarbeta kring patienten. Psykofarmaka är ofta ett bra stöd för att göra
livssituationen bättre.

• Att varje barn ska erbjudas någon av de mest erfarna läkarna för att utföra operationen,
laparoskopin. Om en mindre erfaren läkare trots allt genomför operationen och denne hittar
endometrios bör läkaren inte ta bort endometriosen. Läkaren ska då avsluta operationen
för att låta en mycket erfaren läkare ta bort endometriosen vid ett annat tillfälle.

                                       "Du blir snabbt misstrodd om du
                                       inte bygger förtroende." 


                                                                              Måns Palmstierna, specialistläkare i Gynekologi & Obstetrik,
                                                                    Ungdomsmottagningarna i Helsingborg och Ängelholm.

Vikten av att skapa förtroende i samtal med flickorna

Tips på tillvägagångssätt från Måns Palmstierna, specialistläkare i Gynekologi & Obstetrik,
Ungdomsmottagningarna i Helsingborg och Ängelholm.

• Förtroende
• Du blir snabbt misstrodd om du inte bygger förtroende.
• Lyssna
• Du blir snabbt genomskådad om du inte lyssnar.
• Pausera
• Hon tystnar snart om du inte ger henne tid att tänka
• Viktigt att informera henne om vad vi/ni kan göra och varför, om biverkningarna och hur
  man kan hantera dem. Blödnings-/smärtschema är ofta bra redskap.

Föreläsningar och utbildningar
för vårdpersonal