Påverkar din mens ditt liv på ett negativt sätt?

Det kan beror på endometrios

Om du känner igen symptomen nedanför är det viktigt att du får hjälp.

Det är vanligt att ha ett eller flera av de här besvären om du har endometrios.

De kan variera från person till person.

  • Du har längre och rikligare mens än de flesta.
  • Du får mycket ont när du har mens och vanliga smärtlindrande tabletter (Ibuprofen och Paracetamol hjälper inte.
  • Smärtan gör dig ofta blek, kallsvettig, illamående och du vill helst sitta ihopkrupen.
  • Du har problem med kissandet, särskilt vid mens. Ofta i form av trängningar och att du måste gå och kissa ofta, även när du inte har mens. Du får ibland gå upp och kissa på natten.
  • Du har ibland symtom som liknar urinvägsinfektion som ger utslag på urinsticka men utan att man hittar bakterier i urinen.Du har symtom från tarmen som till exempel diarré eller förstoppning, ibland omväxlande. Ofta värre under mensen. Då gör det ofta ont när du bajsar, ibland så du inte kan bajsa under mensen.
  • Du har symtom från tarmen som till exempel liknar irritabel tarm IBS, och har kanske redan fått den diagnosen av sjukvården.
  • Det gör ont när du kissar eller bajsar.
  • Du har blod i kisset eller bajset i samband med mens.
  • Du känner dig allmänt sjuk, trött, illamående och har ibland lätt feber.
  • Du känner en strålande smärta ut i benen.
  • Du får allt oftare ont i magen, även när du inte har mens.
  • Du missar skolan och andra aktiviteter när du har mens.

Här kan du läsa om hur endometrios behandlas

Vid varje menstruation utsöndras östrogen i kroppen vilket driver på sjukdomsförloppet vid endometrios. Därför börjar alltid behandlingen med att stoppa mensen.

Vart ska du vända dig?

Känner du igen symtomen är det viktigt att du går till en läkare – som kan mycket om menssmärta och endometrios – och får en noggrann utredning. Diskutera de symtom du har. Om ni misstänker endometrios kommer du att erbjudas behandling i form av till exempel p-piller, som ett första steg för att stoppa mensen. Om du inte får behandling kan din endometrios utvecklas och få allvarliga följder. Ju förr du får behandling desto bättre.

Först utredning

Först får du träffa en läkare och beskriva dina symtom. I ett senare skede kan du komma att bli undersökt med vaginalt ultraljud. Enda sättet att ha säkerställa diagnos är genom en titthålsoperation, en så kallad laparoskopi.

Vad finns det för behandling?

Om du har endometrios får du en kombination av smärtlindring och hormonbehandling. Det är samma behandling som vid svår mensvärk.

Först får du pröva att ta receptfria smärtstillande läkemedel. Det är också vanligtatt få p-piller att ta varje dag, men hoppas över de 6 sista tabletterna. Du börjar helt enkelt på nästa karta direkt.Målet med behandlingen är att minska smärtan, kontrollera sjukdomens utveckling. Den kan göra stor skillnad när det kommer till att förbättra livskvaliteten. Vilken typ eller kombination av behandlingar som fungerar bäst för just dig är något du måste diskutera med din läkare.

Om behandlingen inte hjälper måste ni fortsätta utredningen. Då kan det vara aktuellt med en titthålsoperation. Då går an in i buken för att se om man kan hitta endometrios och ta bort den.

Möjliga konsekvenser

Om du inte får behandling av din endometrios kan dina mens- och buksmärtor bli kroniska och leda till mycket frånvaro från skolan, arbete och fritidsaktiviteter. Det är varken normalt eller acceptabelt. Endometrios kan också leda till att du i framtiden får svårt att bli gravid,och att risken för missfall ökar.

Vad orsakar endometrios?

Endometrios definieras klassiskt som en kronisk gynekologisk sjukdom som kännetecknas av endometrieliknande vävnad utanför livmodern och har bland annat ansetts uppstå via retrograd menstruation. Denna beskrivning är dock föråldrad och återspeglar inte längre sjukdomens verkliga omfattning och manifestationer. Det finns flera teorier om sjukdomens uppkomst, men klart är att genetiska-, anatomiska- och miljöfaktorer alla spelar roll för dess uppkomst. Immunförsvaret spelar en viktig roll, på vilket sätt är till stora delar fortfarande okänt, men allt fler studier om dessa faktorers betydelse pågår och har presenteras de senaste åren. Det finns studier som talar för att ärftlighet, anatomiska avvikelser med utflödeshinder samt tidig menarche kan utgöra riskfaktorer för utveckling av endometrios.

Endometrios är en kronisk progressiv inflammatorisk östrogenberoende systemsjukdom snarare än en sjukdom som övervägande påverkar bäckenet. Den leder bland annat till en systemisk inflammation, den påverkar metabolismen i lever, fettvävnad, nervsystemet både centralt och perifert samt förändrar genuttrycket. Den kliniska presentationen är därför varierad, förekomsten av bäckenskador är heterogen och kunskaperna om sjukdomens manifestationer utanför det kvinnliga reproduktionsorganen är fortfarande bristfälligt förstådda.

Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar 5 – 10 % av alla kvinnor i reproduktiv ålder. Den bör ses som ett folkhälsoproblem som har en stor inverkan på livskvalitet. Sjukdomen innebär en betydande ekonomisk börda både för individen och samhället. Men trots att den är vanlig fördröjs ofta diagnos med flera år, feldiagnostik är vanlig och behandling med effektiv terapi fördröjs därför ofta. Identifiering och snabb behandling av endometrios är väsentliga för att minska sjukdomens ofta progressiva förlopp och underlättas av noggrann klinisk diagnos.

I ljuset av de avsevärda framstegen med diagnostisk bildbehandling (till exempel transvaginalt ultraljud och MRT), bör explorativ laparoskopi inte längre användas för att diagnostisera endometrioslesioner. I stället bör diagnosen endometrios baseras på en strukturerad process som innefattar en kombination av patientintervjuer, klinisk undersökning och bildbehandling.

Medicinsk behandling är det första linjens terapeutiska alternativet för patienter med bäckensmärta och ingen önskan om omedelbar graviditet. Modern endometriosvård bör individualiseras med ett patientcentrerat, multimodalt och tvärvetenskapligt integrerat tillvägagångssätt. Detta gäller även barn och unga med svår menstruationssmärta, även om diagnosen endometrios inte är säkerställd.

Källa: www.barnendometrios.se

 

 

Dina rättigheter inom vården

Det finns inget annat sätt att ställa en endometriosdiagnos än med titthålsoperation, en så kallad diagnostisk laparoskopi. Det är en dyr metod som används sparsamt, ofta efter att olika behandlingsförsök misslyckats. Men du ska veta att när det finns en metod för att ställa diagnos så är det vårdens skyldighet att erbjuda den.

Det är en lagstiftad rättighet*.

Att du fortfarande är ett barn i juridisk mening, gör att du har extra stort skyddsvärde genom

Sveriges patientlag och genom FN:s Barnkonvention.

*Patientlag (2014:821)

Ta hjälp av en förälder eller annan vuxen

Du kan behöva stöd för att stå på dig inom vården, eftersom kunskapen om endometrios hos barn fortfarande är låg inom svensk hälso- och sjukvård. Ibland drar läkarna fel slutsatser av symtomen och tror att det är vanlig menssmärta, urinvägsinfektion (UVI), mag- och tarmproblem som till exempel irritabel tarm IBS (Irritable Bowel Syndrom)  eller något annat.

Tyvärr händer det också att barn med endometrios blir misstrodda och att symtomen inte tas inte på allvar. Det kan bero på att smärta är individuellt och svårt att förstå vidden av. Därför råder vi dig att ta hjälp av en vuxen när det gäller att stå upp för dina rättigheter inom vården, din rätt till behandling och eventuell diagnos därefter. Om du kan söka vård utan hjälp av en förälder eller annan vuxen så har du rätt att göra det.